MyDreamski.se

Äntligen! Nu har vi via Landvetter och Swiss nått Zurich. Fixat biljetter till tåget i en automat och tagit rulltrappan till tåget. Den knaggliga skoltyskan visar sig komma till användning. Tågvärden har rätt i att vi måste byta tåg snabbt i Luzern. Tåget borde ha gått men den snälla lokföraren väntar på oss. Service!

Väl i Engelberg slås vi av den glasklara luften och alpkänslan. Husen hänger längs berget. Vi knatar upp till vårt hotell där de blir förvånade att vi inte ringt om skjuts. Vi lägger oss och drömmer om skidåkning.

Engelberg överträffar alla våra höga förväntningar. Det är extra allt överallt. Mysig by, höga berg, branta berg, lååånga pister, branta pister, suveräna offpister. Inte alls konstigt att nördarna dras hit. Det bästa av allt är att vi har sju skiddagar till här!!!

Att turista lite hör till så vi gav oss ut på Titlis Cliff Walk, Europas högsta hängbro 3040 möh. Riktigt coolt med bedövande vacker utsikt.

En kortfilm från första dagen.

Fyra grabbar förgyllde onsdagskvällen på Åmåls skicenter. Frågan var,  hur är backens underlag? Det hade varit friluftsdag med årskurs 6. Svaret är att de ska ha stort beröm för anläggningen var i  fint skick. Man måste även berömma personalen som är så glada och ger högklassig service. Många fina och sköna åk fick vi under kvällen. En pärla som ligger nästgårds.

Om lördagen var bra så blev söndagen ännu bättre. Det låg ett täcke  champagnepuder som var upp till knähöjd och snöflingorna var stora som lapphandskar. De föll lugnt ner och fyllde på täcket.  Med dessa underbara förutsättningar kan man knappast få en bättre start på dagen.

Henrik och jag tillbringar dagen utanför pisten. Även Yvonne har kört puder. Hon fick äran att åka i den djupaste pudersnön. På ett områden nådde snön upp till midjan.

Fredagen den 9 februari piper mobilen ett antal gånger och puderlarmen duggar tätt från grannlandet i väster. Nu kan jag inte hålla mig längre, ringer och bokar boende för oss och hunden Douglas bokar vi in  i Arvika. Sedan skickar jag ett SMS till frugan och ett till sonen som lyder. Puderlarm i Hemsedal vi åker när ni kommer hem. Allt är packat och det är bara att lasta bilen (snacka om service). Det känns som vi har ett väloljat maskineri. Från att jag har lämnat jobbet till att bilen rullar mot Norge tar det bara  40 minuter. Ett bra kvitto på hur bra familjen jobbar.

Vilken känsla det är när man vaknar och ser detta från köket. Manfår rysningar i hela kroppen. Fastän det är tidig morgon är ingen trött. Alla väntar bara på att klockan ska slå halv åtta för då öppnar liftarna och vi kan då nå orörda fjälltoppar.

Nu är snöförhållandet perfekt. Det var cirka 30 cm nysnö när vi vaknade och under dagen kom det nästa 20 cm till. Vi kommer givetvis att dyrka puderguden i kväll för vi vill åka  pudersnö imorgon också.

En liten film hann vi med.

Det finns inget att klaga på när man möter denna syn, vad snäll vår snögud är. Äntligen får vi känna på puder igen. Ingen behöver säga något extra i stugan alla vet vad som krävs för att vara bland de första i liften.

När vi kommer ut travar vi upp mot liften. Vi tänker inte vänta på att transport- liftarna ska öppna och riskera att hamna på efterkälken. Bland de första tar vi plats vid liftinsläppet. En jämn ström av puderälskare ansluter och kön växer.

Efter en stund kommer liftskötaren ut och tittar på allt puder som ligger i systemet och ser att snön som kommer ner är som lapphandskar. Han ställer sig leende och tittar på alla puderälskare sträcker upp sina armar mot himlen och utbrister i en klar och tydlig stämma: ”- Vill ni åka puder?” Han får ett entusiastiskt  JA till svar.  ”-Jag är som prästen i kyrkan, det är jag som har makten nu ska vi dyrka puderguden”.

Titta här! Vi fick ihop en liten film.

Äntligen är vi snart ute på fjället igen! Först måste vi kontrollera utrustningen. Idag är lavinskalan ett snäpp högre och då vill vi inte ta några onödiga risker.

Efter som det ska komma mycket snö under natten och snöfallet ska fortsätta under dagen ska vi även titta på nya linjer som kan passa bra i den nysnö som är på väg…

Vi hann med en kort tur till Solheisen Skisenter. Innan vi avslutar dagen passar vi på att njuta av solnedgången på Totten 2.Nu ska vi planera för nästa dag. Om vi har dyrkat snöguden rätt så kommer det inte vara brist på nysnö i morgon.

Det gör inte ont när man får njuta av denna utsikt. 

Ingen sol på himlen men vad gör det när man har två solstrålar med i backen. Många härliga åk ska det bli under dagen.

Vi fick många härliga åk i backen även efter mörkrets inbrott. Synd att en skiddag går så fort…

Det börjar bra men fram på dagen tar blåsten i och den biter sig fast på fjällen. Vi är lika envetna och håller oss i backen. Det börjar bli lite kallt i handskarna och vi får byta till tumvantar på middagen. Ett besök på Skistarshop blir det på kvällen för att kunna stänga ute kylan men behålla smidigheten i händerna.

Tänk att väderguden håller vad den lovar. Nu leker livet! Skidåkning i puder! Många fina åk har dagen bjudit på. Enda nackdelen var att vinden begränsade möjligheten att nå topparna under eftermiddagen.