MyDreamski.se

Vår bergsguide Tobias Granath möter upp på hotellet. När han berättar om sina planer för dagen stiger förväntningarna.

Efter att vi har åkt alla liftar upp till toppen vid Brunni, inklusive den brantaste släpliften i Schweiz, är det dag att gå sista biten.

När vi åkt en bit av freerideråket måste vi stanna och njuta av utsikten. Så underbart att se ut över de öppna ytor vi har framför oss.

När vi har kommit ner till snögränsen är det dax att besöka bondgården som har en egen lift som vi behöver låna.

Köfritt vid bonnaliften…

Tobias ringer bonden och frågar om vi kan använda hans lift. Bonden slår på strömmen. Efter halva vägen stannar liften vid en liftstolpe och vi är inte vid backen precis. Vad händer? Jo, bonden själv behöver lift ner till dalen. Han är en riktigt glad prick.

Har du möjlighet så unna dig en dag på berget med en certifierad bergsguide. Man tror man kan så mycket om skidåkning. Det är ändå så enormt mycket mer. Berget, snön, väderstrecken, väderförhållande, risker och otroliga naturupplevelser. Det finns skogsvaktare som bevakar områden där man inte får åka. Testa inte! Det blir riktigt dyrt även med schweiziska mått.

Solen är inget man kan påverka. Det är bara att ta av skidorna och gå en bit till nästa snösäkra område. På de 1200 fallhöjdsmetrarna varierar temperaturen ca. 20 grader. Väl nere i dalen måste vi ta en taxi. Där väntar en minibuss som används som sjuktransport mellan Titlis och sjukstugan. Den har endast tre platser för passagerare för att ha plats för en ambulansbår. Vi använder båren som skidförvaring.

Nu har vi flyttat oss från Brunni till Titlis för att kunna åka Steinberg och sedan nå Laub.

När vi kommit en bit ner i Laub blir både lutning och snö bättre och bättre. Det kan vi tacka Tobias för. Han kan verkligen plocka fram godbitarna med lössnö fastän det inte har snöat på två veckor.

Roligt, jobbigt och alldeles underbart är Henriks omdöme av dagen. Skiing is believing!

Tobias Granath och Johan Jonsson är två starka Engelbergprofiler med svensk härkomst som verkligen satt proffessionell skidåkning på kartan. De delar med sig av sitt kunnande. Njutbart att lyssna.

Stjärnstatusen är hög på Brasseri Konrad denna måndagkväll. Vi sitter med Youtubetjejerna Kajsa & Malou på ena sidan och Johan Jonsson m. fam. på den andra. Alla är vi där för den fantastiska maten.

En film som är lite skakig eftersom ingen stabilisator användes. 

Skandinaverna vill ha gröt till frukost, sa frukostvärdinnan med ett leende när en av gästerna undrade vad det var i karotten. Nja, inte vi när det vankas hotellfrukost med lokala produkter extra allt.

Mätta står vi några kliv från Ski Lodgen. Inväntar skidbussen och bevittnar en filminspelning på andra sidan gatan. Byn må vara liten men det är alltid nå`t pågång.

Vid lunchtid stängdes en av liftarna pga lavinrisk. Synd tyckte många. Säkerheten först tyckte skidpatrullen. Vi har inte ont av detta eftersom vi kör stora Sulz.

Nöjda summerar vi skiddagen. Det var kul blandad åkning idag och varmt. Även i minusgrader blir man svett.

Har du ätit libbstickaglass? Det fick vi till dessert ikväll. Annorlunda, oväntat och fantastiskt gott. Vi avrundar tidigt och lägger fram all utrustning. Imorgon blir det verkligen äventyr och då måste vi vara utvilade och väl förberedda.

Vi anländer Engelberg med tåg sen fredagkväll. Går tvärs över gatan och checkar in på Ski Lodge Engelberg. Trerättersmenyn får gommen att sjunga av lycka. Flera timmar senare kommer frugan på att hon  glömt Douchebagen bakom tågsätet. Där i ligger 40 l komprimerad packning plus den dyrt inköpta taxfreekassen. Stationen är stängd. Tidig lördagmorgon hjälper personalen på stationen till att spåra den onamnade väskan och ser till att den blir hämtad på hittegodsavdelningen i Luzern. 9:00 får hon tillbaka den i Engelberg och allt finns i. Schweiz är ett under av ordning.

Väldigt bra snö både i och utanför pisten fastän det inte har snöat den här veckan.

Lunchen avnjuts utomhus i den gassande solen.

Det är en blandning av barmark och meterhöga snövallar nere i byn. Några tycker att plusgraderna tär på snön medan andra längtar efter vår.

Är nu laddade för ännu ett freerideråk  från Titls.

Här gås planen igenom innan åket för här vill man inte göra misstag.

Härlig avslutning på kvällen när Peter JezewSKI höjer trycket i baren. En otrolig röst! Han är också en duktig snowboardåkare. Sonen är kock på Ski Lodgen och har än en gång knockat oss med en underbar och unik meny.

Temperaturen har krypit ner under -20 på morgonen. Det knarrar gott under skorna när jag tidigt går hundrundan. Douglas är inte sugen på att gå långt. Kallt åt tassarna idag. Det blir att lägga i ett par tunna ullfingervantar i skidhandskarna. Kylan är torr så det känns inte så kallt. Uppe på fjället är det dessutom flera grader varmare än nere i dalen.

Den här dagen ägnas helt åt friåkning. Norrmännen är nog lite sega på söndagar så det är lite folk och inga liftköer.

På eftermiddagen kommer Fredrik och Jeanette som har lyckan att få stanna en vecka. De är här för första gången så vi kör en guidning i Gummiskogen.

En film från helgen

Hytteracet från Oslo är ett oändligt pärlband av bilar som drar till fjälls varje fredag. Den här helgen väldigt försenat pga en svår olycka. Vi klarade oss och då står man tacksamt i kö. Det går vidare i snigelfart med högre och högre snövallar längs vägrenen. Skönt att flera timmar försenade få krypa till kojs på Hemsetunet vid midnatt och kika ut på det ymniga snöfallet.

Lördagmorgon och strålande väder. Lyxfrukost med vaktelägg som William bjuder på. Det är mycket puder när vi kommer upp med skidbussen. Vi är först upp i Hollwin Express och först utför i orörd djup snö.

Enda gångerna vi åker pistat är när vi tar Sentrumlöypa (49) ner till byn för att ta av skidorna, gå över vägen till lägenheten för att fylla på energidepåerna. Tur i oturen att frugan inte kan åka skidor just nu utan istället har käket klart.

I servicen ingår även att vi blir hämtade när vi åkt Gummiskogen. Annars kan man bara ställa sig och vänta för taxibussarna kör nonstop puderdagarna. Om inte finns en skylt med deras telefonnummer.

Henrik tycker att detta är en av de bästa  skiddagarna någonsin i Hemsedal. Han har åkt otroligt många fallhöjdsmeter här och har många fantastiska skiddagar att välja på så det säger en del. En bidragande orsak är att han har fått dela upplevelsen med kompisen.

Lyxigt att bli medbjudna till Branäs över helgen. Skidgrejerna står alltid stand by liksom husvakten. Jyckens  hundhotell är servicevänliga så vi rullar mot norra Värmlands skidmecka Branäsberget efter jobbet. Väl där blir vi mottagna med gourmetmiddag och efterföljande AfterSki med dans och hålligång hos Sebban som säsongsjobbar för tredje vintern. Man slås av gemenskapen och den vänliga stämningen bland säsongarna. Tänk att vi bor tillsammans med legenden som  hyllas på festen. En minnesvärd kväll.

Temperaturen och skidföret är perfekt.

Föret är väldigt fint på förmiddagen. Det blir full fart hela dagen för de som står på benen. Tyvärr är det sjukstuga för några av oss. Därför blir det mysig AfterSki i lägenheten på lördagen.

På söndag är fler sjuka… Vi beslutar att hoppa över skidåkning och packar ihop för en tidig hemresa. Fortfarande många, många dagar kvar på skidsäsongen.

Idag är det jag och Henrik som åker till backen. De andra grabbarna åkte hem på morgonen. Lite nysnö har det kommit som gör att backarna håller längre under dagen. Men det fattas en halvmeter snö i terrängen innan det går att köra bra offpist.

Idag blåser det och det gynnar oss som har kläder som pallar trycket. Detta gör att vi hinner många åk innan hemresan idag.

Här finns det bra möjligheter till träning i hopp. Idag gäller det uthopp, trix och landning.

Det ska vara höjd på hoppen och det ger bättre möjligheter till säkra landningar.

Ingen missad buss idag inte och då är vi förstås först i liftkön. Känslan att glida ut allra först i pisten är så fantastiskt skön.

Håkan och Patrik åker ner från Roni. Riktigt fina backar idag. Bra glid, väl pistat, snabbt före och få åkare.

Fikan smakar extra gott när vi märker att det börjar att snöa utanför fönstret. Sedan glider vi utför på ett lite mjukare underlag.

Förhoppningsvis får vi åka i nysnö imorgon. Vore underbart.

Efter frukost ska vi med skidbussen. Hållplatsen är på gatan precis utanför.  Missar första bussen med mindre än en minut. Lite surt förstås för man vill stå på låset när liften startar. Pistat är som bäst första timmen.

När vi har bränt ett antal åk är det dags för fika. Vi är alla överraskade över hur bra föret är. Nu gäller det att köra på innan alla har skrapat fram isfläckarna.

När halva dagen har gått blir det mat. Jag får beröm för maten från grabbarna. Då lägger sonen in en kommentar: – Det är mamma som har gjort maten. Tack Henrik!

Resan från Engelberg startade med tåg redan sju igår morse. Flyg till Sverige och sedan en biltur hem för att släppa av frugan. Hon måste in i kommunens tjänst på måndag igen. Fick inte ledigt fastän hon frågade redan i augusti. Vi packade om, åt hämtmiddag, fyllde kaffetermosen och drog vidare. Efter midnatt var vi framme i Hemsedal. Där hade grabbgänget checkat in och fick nu påfyllning av mig och yngste sonen. Nice!

Var är kylan? Två grader varmt sätter sina spår i pisterna. Men vi grabbar levererar förstås ändå.

Vi som kan har roligt fastän snömängden är i minsta laget. Vi var här för mindre än en månad sedan och då var här mycket mer snö. Offpist är det inte läge för eftersom det är så lite snö.

Vad är fel? Förr fanns det mycket mer snö vad händer? Har varit här uppe vecka ett i många år och det brukar vara väldigt mycket snö här i Buskerud Fylke. Men vi hänger inte läpp för det utan gillar läget. Imorgon blir det i alla fall inte plusgrader utan runt nollan.