Här bootar vi uppe i bergen på Brunnisidan. Vädret är helt fantastiskt. Humöret är på topp och Tobias Granath går först. Den mannen han kan lukta sig till puder.
Här tittar vi efter en linje. Henrik tränar sig hela tiden på att se linjer och på att göra det bästa och säkraste linjevalet.
Vyer av det här slaget tröttnar man helt enkelt aldrig på.
Den här killen börjar bli gjord av stål. Farsan tar slut men inte sonen.
Vi avslutar med 2000 fallhöjdsmeter ner i Galtiberg. Väldigt sällan det går att ta just den här vägen p.g.a. lavinrisken samt att det är lätt att köra fel här, vilket kan ta en ände med förskräckelse. Idag var här finfina förhållanden. Galtiberg är inte bara ett av Engelbergs BIG 5 utan en av de stora fem i världen.
Jag är påväg över bäcken. Tja, inte optimalt att klampa med pjäxorna i vatten, gå i snö och till sist sätta på sig skidorna… Men det är ibland ett måste för att ta sig vidare.
Det känns i hela kroppen efter den här skiddagen. Bäst är lyckokänslan. Värst är hungern. Mot Take Away Ski Lodge Engelberg!