Lyxigt att bli medbjudna till Branäs över helgen. Skidgrejerna står alltid stand by liksom husvakten. Jyckens hundhotell är servicevänliga så vi rullar mot norra Värmlands skidmecka Branäsberget efter jobbet. Väl där blir vi mottagna med gourmetmiddag och efterföljande AfterSki med dans och hålligång hos Sebban som säsongsjobbar för tredje vintern. Man slås av gemenskapen och den vänliga stämningen bland säsongarna. Tänk att vi bor tillsammans med legenden som hyllas på festen. En minnesvärd kväll.
Temperaturen och skidföret är perfekt.
Föret är väldigt fint på förmiddagen. Det blir full fart hela dagen för de som står på benen. Tyvärr är det sjukstuga för några av oss. Därför blir det mysig AfterSki i lägenheten på lördagen.
På söndag är fler sjuka… Vi beslutar att hoppa över skidåkning och packar ihop för en tidig hemresa. Fortfarande många, många dagar kvar på skidsäsongen.
Idag är det jag och Henrik som åker till backen. De andra grabbarna åkte hem på morgonen. Lite nysnö har det kommit som gör att backarna håller längre under dagen. Men det fattas en halvmeter snö i terrängen innan det går att köra bra offpist.
Idag blåser det och det gynnar oss som har kläder som pallar trycket. Detta gör att vi hinner många åk innan hemresan idag.
Här finns det bra möjligheter till träning i hopp. Idag gäller det uthopp, trix och landning.
Det ska vara höjd på hoppen och det ger bättre möjligheter till säkra landningar.
Efter frukost ska vi med skidbussen. Hållplatsen är på gatan precis utanför. Missar första bussen med mindre än en minut. Lite surt förstås för man vill stå på låset när liften startar. Pistat är som bäst första timmen.
När vi har bränt ett antal åk är det dags för fika. Vi är alla överraskade över hur bra föret är. Nu gäller det att köra på innan alla har skrapat fram isfläckarna.
När halva dagen har gått blir det mat. Jag får beröm för maten från grabbarna. Då lägger sonen in en kommentar: – Det är mamma som har gjort maten. Tack Henrik!
Resan från Engelberg startade med tåg redan sju igår morse. Flyg till Sverige och sedan en biltur hem för att släppa av frugan. Hon måste in i kommunens tjänst på måndag igen. Fick inte ledigt fastän hon frågade redan i augusti. Vi packade om, åt hämtmiddag, fyllde kaffetermosen och drog vidare. Efter midnatt var vi framme i Hemsedal. Där hade grabbgänget checkat in och fick nu påfyllning av mig och yngste sonen. Nice!
Var är kylan? Två grader varmt sätter sina spår i pisterna. Men vi grabbar levererar förstås ändå.
Vi som kan har roligt fastän snömängden är i minsta laget. Vi var här för mindre än en månad sedan och då var här mycket mer snö. Offpist är det inte läge för eftersom det är så lite snö.
Vad är fel? Förr fanns det mycket mer snö vad händer? Har varit här uppe vecka ett i många år och det brukar vara väldigt mycket snö här i Buskerud Fylke. Men vi hänger inte läpp för det utan gillar läget. Imorgon blir det i alla fall inte plusgrader utan runt nollan.
Oj, oj, oj! -18 och massor massor av nysnö. Då blir det väldigt torr och väldigt lätt snö. Det kallas champagnepuder. Äntligen är det dags att ta fram våra Salomon QST 118. Bilder säger mer än tusen ord.
-Vad blir det för väder imorgon? -Det blir mycket puder. -Va, har du kollat väderappen? – Nej, mina knän är säkra på det. Alltså, frugans inbyggda barometer är klockren så jag ringer direkt till Tobias Granath. Har vi tur så har han en lucka. Jippi, det har han! Vi bestämmer att träffas uppe på Trubsee halv nio som idag.
Snö, snö, snö så mycket snö och så lite folk. Temperaturen, -16,7 på glaciären, skrämmer bort folk. Det i kombination med dimman. Och vi älskar det! Tobias har en plan för oss. Vi tar oss vidare upp till Stand. Vi fick vänta några minuter innan de släppte ut oss. Pisten var helt orörd med enormt mycket puder så varför gå över ån efter vatten. Vi njöt ner till Trubsee. Under andra åket testar vi offpist. Vi vill ha orört puder och folk fyller på i pisten. Åter ner till Trubsee och upp till Stand för ta oss vidare till gigantiska Laub. Där tar vi rännan ner. En så mäktig känsla att få uppleva ett av världens mest mytomspunna freerideråk. Min yngste son fixar det med ett stort leende. Jag är så stolt. Detta har vi drömt om länge. Nästan overkligt att vi nu gjort det tillsammans.
Vi kör på. Det är fantastiskt med all denna snö på detta mäktiga berg. Hela förmiddagen fylls med otroliga upplevelser i Sulz, Steintäli och andra ställen.
Vi tar en lunchpaus och snackar skidåkning. Eftermiddagen ägnas åt att spruta puder. Helt otrolig skidåkning!
Man kan faktiskt göra annat än att kasta sig ut i en trång stupbrant bergsränna med snö som ibland når upp till ljumskarna… Som att ta en fika på Stockli. Där är apfelstrudeln så god så klockorna stannar enligt Yvonne.
Eller fönstershoppa. Priserna är inte direkt som Ikeas startpaket men Henrik skulle nog bli gladare för det här porslinet.
När vi lägger oss är det med ett leende. Det ska snöa heeela natten.
På nyårsdagen är man liiite seg… Men inte vår son som drar iväg till skidsystemet Titlis själv. Man skulle kanske tagit läsk igår. Nej, skojar bara. Hade inte velat vara utan drycken på nyårsmenyn.
Vi rycker upp oss och tar nästa skidbuss. Vädret är ju för underbart. Som en fin fjälldag i april. Vi drar iväg på årets första ski touring.
Vi stannar till för att dricka. I bakgrunden syns Laub ett känt freeriderområde. Laub betyder lavin. Den ingår i de s.k. Big Five. Idag njuter vi av utsikten och solskenet.
Planerar åkningen. Funderar på Sulz. Vi ser flera åkare där uppe men vi avstår eftersom vädret svänger så. Blötsnö, dimma och bitvis väldigt dålig sikt. Dumdristigt att bli överraskad. Ett område som vanligtvis bjuder på finfina freerideråk.
Många passar på att träna lavinsök med instruktör eftersom vädret är dåligt. Här i Engelberg är utbildningen gratis.
Kanske är det dagens datum, kanske är det väderleken som gör att det inte är så mycket folk ute idag.
Regnet kommer i lågzonen.
Nyårsafton firar vi på Brasserie Konrad, Ski Lodge Engelberg. Vi hade höga förväntningar eftersom vi hört att maten där är väldigt bra. Det var en njutning och upplevelse som visade sig vara skyhögt över våra förväntningar. Så fantastiskt gott! Det blev inte sämre av att bli servad av en go dalmas.
Strax innan tolvslaget fylls staden av folk och ett mäktigt fyrverkeri sprakar loss. Senast vi såg något liknande var i Stockholm vid Millenieskiftet. Nu talar vi om en pytteliten stad med ca 4000 invånare. Hotellen i Engelberg samarbetar och finansierar tillsammans detta gigantiska nyårsfyrverkeri. Vår hotellägare är mycket stolt över detta.